Att rusta våra barn för att möta världen
Din viktigaste uppgift som förälder eller nära vuxen är att stötta och hjälpa barnet att få bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och må bra, något som idag inte alltid är så lätt. Allt fler unga lider dessvärre av nedstämdhet, oro och ångest. Även om inte allt går att påverka så beror måendet delvis på vad man ägnar sin tid åt.
Det finns en rad grundläggande behov som behöver vara uppfyllda för att unga ska få goda förutsättningar. Vissa skapas i skolan och andra kan du som förälder skapa på hemmaplan. För att hjälpa dig har vi tagit fram den här korta informationen.
Den mentala tallriksmodellen
Därefter kan ni tillsammans göra en konkret plan för hur behoven i tallriksmodellen ska kunna uppfyllas. Sätt gärna upp planen på väggen där den syns för att påminna om vad som är viktigt.
Det viktigaste är att prioritera sömn och motion, därefter relationer. Det har visat sig att positiv uppmärksamhet och tid med föräldrar eller andra viktiga vuxna spelar en avgörande roll för barnets psykiska välbefinnande. I en stressig tillvaro kan det ibland vara svårt att hinna med. Tveka inte att be om hjälp i så fall. Kanske en mormor, farbror eller annan familjevän skulle kunna vara ett kompletterande stöd?
Ditt barns liv händer lika mycket på skolgården som på nätet
Uppmuntra till digital balans. Stötta ditt barn i att skapa digitala vanor och förhållningssätt som uppfyller barnets alla behov (tallriksmodellen). Låt gärna sista timmen innan läggdags vara skärmfri. Se till att nattsömnen inte blir störd genom att lämna mobilen utanför sovrummet och använd istället en väckarklocka som alar
Agera på överdrivet användande. Om du märker att de digitala aktiviteterna börjar gå ut över andra viktiga saker, ta upp det med barnet. Vad tänker hen kring sitt användande? Finns det något runt omkring som påverkar, att exempelvis läxorna känns för svåra att ta itu med eller att det är ett sätt att fly undan jobbiga känslor? Har hen själv några förslag på vilket stöd som behövs?
Engagera dig i vad barnen gör på nätet. Var insatt i vad som händer på skärmen, så blir det lättare att stötta ett positivt och hälsosamt användande. Kan ni göra något tillsammans?
Diskutera hur man beter sig schysst på nätet. Vad är okej att skriva, posta och säga till andra? Berätta hur ditt barn kan agera om någon annan blir utsatt för nätmobbning. Man kan exempelvis skriva att man inte håller med, filma av innehållet med en annan mobil och visa för en vuxen eller trycka på ”anmäl innehåll”.
Samverka med andra vuxna. Prata med skolan, andra vuxna och kompisars föräldrar i barnets omgivning, så ni kan hjälpas åt att skapa gemensamma överenskommelser och stötta barnen i deras användning av digitala medier. Var insatt i allt som händer digitalt utifrån risker i förhållande till ålder (t.ex. privat eller öppet konto, chattfunktion, åldersrekommendationer på spel enligt PEGI-märkningen).
Prata om faror. Var medveten om riskerna som finns på nätet, där också personer som utnyttjar barn har tillgång till de tjänster som barn och unga använder. Prata om detta med ditt barn och vad ni tillsammans skulle göra om något obehagligt hände, såsom att barnet blir övertalat att skicka en avklädd bild (ibland mot betalning). Det är vanligt att barn inte berättar om obehagliga händelser av rädsla för negativa konsekvenser, till exempel att föräldern ska bli arg eller förbjuda appen. Minska risken genom att prata om hur ni skulle hantera det tillsammans, oavsett vilken roll barnet hade i sammanhanget.
Ta porrsnacket och skydda. Många unga kommer i kontakt med grov porr tidigt. Därför behöver de få information om att det som skildras i porrfilmer sällan speglar verkligheten kring hälsosam intimitet och sexuella relationer. På porrfribarndom.se finns resurser för hur man tar porrsnacket på ett åldersanpassat sätt och på changingattitudes.co/porr finns mer info. Ställ även in inställningar på mobilen, i webbläsare och/eller installera porrfilter för att minimera risken att barn oavsiktligt exponeras. Kontrollera att viktiga sidor med sexualupplysning släpps igenom såsom snaf.se, umo.se och rfsu.se.
FÅ IHOP DIN SÖMN
SÖMNBEHOV
EXEMPEL
VAKNAR
SÖMN
SOMNA
SLUTTID
Folkhälsomyndighetens
Barn
0–2 år
skärmtid
Barn
2–5 år
per dygn
Barn
6 -12 år
Barn
13 -18 år
SÖMN
Under sömnen återhämtar sig kroppen både fysiskt och mentalt. Den största återhämtningen sker under sömnfasen med djupsömn som förekommer främst i början av nattsömnen. Den största hjälpen för att hantera känslor sker däremot under drömsömnen som framförallt sker ju längre man sovit varför antalet timmar är viktiga för att göra oss känslomässigt motståndskraftiga. Sömnbrist gör oss låga på energi, mer känsliga, lättirriterade och nedstämda.
-
2-5 år: 11-13 timmar
-
6-12 år: 10-11 timmar
-
13-18 år: 8-9 timmar
-
Vuxna: 7-9 timmar
MOTION
När vi motionerar släpps ämnen fram i kroppen som gör att vi känner oss lugna, lyckliga och mer fokuserade. Vi känner mindre smärta både från något som gör ont i kroppen och det som känns jobbigt. Vi blir också mindre stressade, starkare, piggare och vi sover bättre.
Ytterligare info om fysisk aktivitet och stillasittande
Uppmuntra rörelse, utelek och begränsa stillasittande
Genomsnittligt 60 minuter per dag av pulshöjande aktivitet, kompletterat med träning tre gånger i veckan och regelbundna pauser från stillasittande.
RELATIONER
När vi regelbundet känner oss betydelsefulla för andra människor får vi utsöndring av hormonet oxytocin som både gör oss tillfreds och dämpar stresspåslag. Känner vi oss ensamma eller missförstådda får vi tvärtom aktivitet i hjärnans hotcentrum som på sikt kan leda till nedstämdhet och depression.
Genom att ge varandra vår närvaro, tid och positiva uppmärksamhet känner vi oss viktiga för varandra. Det kan vi göra på många olika sätt men där att bli hörd och sedd i fysisk närvaro av varandra ger störst effekt på välmående.
FOKUS
När vi har schysst fokustid får vi förutsättningar för att kunna lära oss nya saker genom att bygga nya kopplingar mellan nervceller i hjärnan. Det innebär att hjärnan formas om och skapar snabbare kopplingar för det som vi ägnat vår uppmärksamhet åt och det bidrar till att vi skapar ett minne för detta.
Tid då vi fokuserar på en sak i taget, har en distraktionsfri arbetsmiljö och tid att ägna oss åt tankemässigt krävande uppgifter.
Det kan t.ex. innebära att lägga mobilen i ett annat rum när vi ska fokusera för att inte låta tankemässiga resurser gå åt till att hindra impulsen att vilja plocka upp den.
CHILLTID
När vi har kravlös tid att ägna åt vad vi vill utan några förväntningar på prestation får vi chans att koppla av vilket är avstressande för oss. Kan vi då vara lekfulla, spontana och kreativa får vi ytterligare vinningar i välmående.
Chilltid kan vara att exempelvis rita, sjunga, pyssla, leka, jobba med händerna, slösurfa, slögame:a eller kolla på TV. Det viktiga är att det inte finns några krav eller förväntningar om prestation.
Aktiviteter
Att vi ägnar oss åt saker som betyder något för oss är viktigt för vår drivkraft och motivation. Det är kopplat till frisättning av ämnet dopamin som fungerar som ett bränsle för att vi ska ta oss an saker. Att delta i organiserade fritidsaktiviteter är kopplat till högre välbefinnande hos unga.
Det kan uppnås både genom att:
-
vara del av en grupp med ett gemensamt mål (game:a med ett lag, sjunga i kör, sporta etc.),
-
fritidsaktivitet som känns utvecklande (fäktning, schack, skapande etc.)
-
ge av sin tid och hjälpa andra människor (delta i frivilligorganisation, läxhjälp till yngre, läsa för äldre, språkcafé etc).
Hjärnvila
Hjärnan behöver regelbundet tid då tankarna får vandra fritt - utan stimulans utifrån. Då aktiveras helt andra områden i hjärnan som visats viktiga för vår återhämtning. Hjärnvila är också kopplad till ökad förståelse för oss själva och andra och bättre minnesinlagring. Det är också då vi har möjlighet att komma på nya idéer.
Hjärnvila får vi när vi tomglor, mediterar, vilar, tar en dusch eller ett bad, en promenad i naturen, gör yoga eller på annat sätt stänger av de mer stimulerande intrycken från omvärlden. Det gäller alltså att då inte lyssna på podd, kolla på klipp eller läsa. Avslappnande musik, regnljud eller dylikt kan dock fungera så länge det tillåter de egna tankarna att ta plats.